Ulf Lundell - Två gamla hundar

Ängarna, fälten
Dom böljade och rullade
Som en hyllning, som en hägring
Solregnsvåta
Här i Vintergatan
I den hisnande galaxen
En sån plats är en underbar gåta
Vi tog oss längre inåt landet
Vi kom från skilda håll, vi två
Vi möttes
Och vi började gå
Jag vet att det regnade mycket där
Ändå minns jag himlen som blå
Så hög, så blå, över England.

Huset och ladorna
Och flickorna och vinet
Och dom stora middagarna
I den mörka, varma salen
Långt innan digitalteknik
Och CD och video
Långt innan allt det här
Som händer nu som gör en galen
Jag var ung med småbarn
Och jag var sugen på att slåss
För min familj, för livet
För himlens brinnande bloss
För allt det där som låg så nära
Som angick oss
Då och där i Frihetens Land
I England.

Nu är vi två gamla hundar
Två gamla hundar
Det finns inte längre nån
Som kan lära oss att sitta
Två gamla hundar,
Två gamla hundar
Himlen här i dag över stan
Är grå och tung utan en spricka
Nu är allt det där borta
Bara en del spår finns kvar
Men det är spåren an mina
Lyckligaste dar.

Rista in mitt namn i vinylen
Sätt mitt damm på nålen där
En gång fastnade vi grammofonen
Och i en dröm om en värld
Bättre än den här
Gå till mänskorna i stan
Gå till naturen i naturen
Se upp för ensamhet och isolation
Bli inte djuret i buren
Jag har inget mer att säja
Mer än att jag vill ut ur det här huset
Ut i ljuset

Två gamla hundar
Två gamla hundar
Det finns inte längre nån
Som kan lära oss att sitta
Två gamla hundar
Två gamla hundar
Vi har pissat in våra revir nu
Och vi bevaker varenda spricka
Nu är allt det där borta
Bara en del spår finns kvar
Men det är spåren an mina
Lyckligaste dar.